Ack dessa hormoner och tröttheten

Insåg just att jag inte bara är trött för att jag är gravid. Det är ju pollensäsong och ögonen rinner, näsan rinner och jag kan inget göra. För jag får inte ta min allergimedecin som vanligt. Men men, det löser sig.

Igår berättade jag för Mia och idag för Frida. Och båda blev glada. Positiva reaktioner och inga fördömande tal. Så skönt! Det är sådana reaktioner jag vill ha. Jag är ju glad, vi är ju glada, över det här barnet. Så då vill man ju att folk ska glädjas med en. Ingen idé att göra mycket annat heller, för det är ju inte som att vi inte kommer ha det kvar (om allt går som det ska. Men det måste man ju ändå tro.)

När My var i början av sin graviditet så var hon nojig. Då mobbade jag henne för det. Och nu är jag här i samma sits, och är nojig. Jag skulle med vilja se hjärtslagen på ultraljud och få det bekräftat. Nästa vecka ska vi ju till barnmorskan, och då går det ju att se.. Så jag hoppas innerligt att hon låter oss. Vore så skönt. Så My, sorry för min okunskap. Det är visst helt normalt att vara nojig.. ;)

Köpte folsyra igår och en värmekudde. Värmekudden funkade strålande. Så himla skönt, för kan jag lösa smärtan när jag ska sova med en liten kudde så är det ju kalas!

//Martina