v. 35

Ok, fem veckor kvar. Galet!

 

Igår var ingen bra graviddag. Vaknade först och kände mig så glad åt att inte må illa. Tänkte att det var sannerligen tur att jag hade ätit en macka så sent kvällen innan. Men att inte må illa är tydligen ingen garanti på att man inte spyr. Strax innan jag skulle gå borstade jag tänderna, hostade och spydde.

 

Det har hänt förut, men då har det bara varit en liten variant och sen varit över. Men icke denna gång. Bara fortsatte o hade sig. Och jag undrade om jag åkt på magsjuka. Men med tanke på att ´jag omöjligt kunde veta gick jag till jobbet och hoppades på det bästa. Och med tanke på att jag inte spydde mer så var det ju graviditetsrelaterat iallafall.

 

Kände mig helt yr och konstig hela dagen dock. Trodde nästan att jag skulle svimma ett tag. En elev gick och hämtade ett glas vatten till mig i matsalen. Sicka fina elever man har helt klart!

 

Totalt opeppad att vara kvar på jobbet när jag inte mådde bra kämpade jag på ändå och sedan hem en kort stund innan det var dags för att ta sig till barnmorskan. Med tanke på den snö, slask och is som kommit till oss tog jag omvägen till mvc och åkte buss. Hellre det än att halka och bli liggande nånstans. Och med tanke på gårdagens fogkänningar o yrsel så var det otänkbart oavsett.

 

Men väl där, visade det sig att jag hade lägre blodtryck än vanligt. Så hon sa till mig att ta det lugnt igår och varva ner lite. Och det var ingen fara, mycket bättre med lågt än med högt.

 

Livmodern hade växt och var nu ca 33.5 cm. Min vikt var kring 70.5 nåt sånt.

 

Och knytet hade börjat fixera huvudet. Så det är ju bra.

 

Mindre bra är att hon ska sluta i början på december, så vi har bara en gång kvar med henne. Och hon har varit så himla bra. Men men, så är det. Och nu när vi ändå ska flytta så byter jag mvc till Skillingaryd istället. Och har ringt idag och fått en tid.

 

Idag har jag inte känt mig lika yr, så idag är nog blodtrycket bättre.

 

Idag är det exakt en månad till vi ska flytta. Det betyder att det är en månad och tio dagar innan bebis är beräknad. Det är inte särskilt länge alls faktiskt.

 

Men det känns bra. Jag är inte så rädd inför förlossningen. Tycker mest att det ska bli skönt att få ha vår lilla sparkande krabat i famnen. Och det ska bli så spännande att få se vad för nåt det blir och hur det lilla livet kommer se ut! Men h*n får banne med stanna inne tills vi flyttat åtminstonne!

 

//Martina