Tiden går så fort. Igår frågade någon vilken vecka jag är i. Och det stod totalt still i huvudet på mig. 25 sa jag först och sen insåg jag att det var 26 fast imorgon blir det 27. Ja tiden bara rinner iväg nu känns det som. Och jag har massor av borden att göra. Så är väl snart dags att ta tag i dem. Skolarbetet som ligger back tillexempel. Jag är totalt omotiverad, men på nåt vänster ska det väl gå det med.
Andningen har börjat bli tyngre, vet inte om jag börjar bli sjuk eller nåt med eller om det bara är knytet som trycker på.
Dags att jobba för andra dagen denna veckan. Så skönt att inte behöva ligga hemma de dagar då jag vet att jag hade kunnat jobba. Bäst att sätta sig i bilen och åka så jag hinner i tid.
//Martina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar