Ensam är stark?

Ligger i sängen. Johan sover tungt bakom mig och casper sover
fridfullt framför mig.

Jag har inte lyckats somna ännu. Ligger o funderar över morgondagen.
Johan börjar skolan imon, det betyder att jag blir själv hemma. Jag
har inte varit själv sen 20 dec så blir konstigt.

Lite orolig är jag. Mest för att jag har ont. Tror inte jag är
okapabel att ta hand om min son. Men jag är orolig över att jag fortf
har så ont. O nu har jag ju kunnat lämna casper till johan när smärtan
vart för jobbig. Men från imon finns inte det alternativet på dagarna.

Måste ringa vårdcentralen med o se om jag kan få en tid för mina
armar. Nerverna kommer i kläm massor när jag ammar o händerna domnar o
värker. Problemet som inte fanns i högerarmen innan grav Men som kom i
början o som nu uppenbarligen stannar även efter. Kanske finns nåt att
ta så det vidgas eller nåt o inte kläms lika lätt.

Nu ska jag somna är planen. Vet ju inte hur länge lilleman vill sova.
//Martina